Oro i skolan
De första två faktorerna som den här affischen tar upp – ”maktlösa lärare” resp. ”låga kunskapskrav” – bidrar till att ca en fjärdedel av eleverna som går ut nian är underkända i ett eller flera kärnämnen. Den tredje faktorn, ”tvångsplacering av barnen” från olika bostadsområden, har redan prövats i mindre skala i Sverige utan avsedd effekt, men med oönskade konsekvenser.
”För maktlösa lärare”
Andan från 68-rörelsen – ”det är förbjudet att förbjuda” – lever kvar i den svenska skolan. Lärare vågar inte säga till elever som stör eller hotar, eftersom det kan leda till att de anmäls hos Barn- och elevombudsmannen eller Skolinspektionen: under 2020 kom det 3 878 sådan anmälningar av vilka 827 gällde kränkande behandling. I det senare fallet kan en lärare tvingas betala skadestånd. Lärarnas svaga ställning är en orsak till att det är för få som utbildar sig till yrket, vilket har medfört att det råder stor brist på behöriga lärare.
”För låga kunskapskrav”
Grundskolan, där alla elever skulle gå i samma klass i nio år, infördes på 1960-talet. Syftet var att resultatet av utbildningen skulle vara mindre beroende av studieförmåga (mer jämlikt) samt att elevernas sociala förmåga skulle stärkas; dessförinnan fanns det en obligatorisk 8-årig folkskola från vilken studiebegåvade elever kunde lämna efter fyra eller sex år för en femårig resp. treårig realskola. Enligt den senaste PISA-undersökningen, som mätte 15-åringars förmåga inom läsförståelse och naturvetenskap, låg Sverige på elfte plats bland OECD-länder, vilket var en förbättring från föregående mättillfälle. Men det visade sig senare att de svenska resultatet hade förbättrats genom att lågpresterande elever hade uteslutits. Vid Chalmers tekniska högskola har man sedan 1960-talet mätt den matematiska förmågan hos antagna ingenjörsstudenter, vilket visar en minskning på ungefär 50 % från 1973 till idag.
Enligt den senaste läroplanen för grundskolan ska stor vikt läggas på normkritik och värdegrundsarbete: ”redan från sju års ålder ska barnen sättas in i frågor om migration och klimat och senare i mellanstadiet om normer, könsroller, jämställdhet och sexualitet. De ska också lära sig om den europeiska kolonisationen och slavhandeln. Men andra kulturella sammanhang där den också har bedrivits, av arabiska och afrikanska slavhandlare, kommer inte att beröras”.
”För tvångsplacering av barnen (bussning)”
Det har med tiden blivit uppenbart att skolor i utanförskapsområden, trots högre bidrag, presterar sämre vad gäller uppfyllande av studiemål än skolor med etniska svenskar. S vill lösa detta problem genom att omfördela eleverna så att mer socialt heterogena klasser bildas. Enligt Göran Linde, prof. em. i pedagogik, kommer detta inte att ha avsedd effekt för barn från auktoritära kulturer, som de i Mellanöstern: ”De har ingen vana vid att självständigt utforma sitt arbete om det inte pekats med hela handen om vad som förväntas och ska göras. De finner brist på order och klarhet. När de inte förstår uppgiftens mening och inte har klara order uppfattar de att auktoriteten saknas och det blir ganska fritt fram att bete sig som man vill när sanktionerna är svaga – och självdisciplin och inifrånstyrning har man aldrig uppfostrats till. Det skapar oordning och bristande skolresultat.”
Flyttning av elever från ett utanförskapsområde till andra (medelklass)-skolor har redan prövats i Sverige bl.a. i Örebro. En analys av det försöket visade att flytten inte ledde till bättre integration och måluppfyllelse.
Medborgarperspektiv.se har tagit fram detta dokument till Medborgarpolitik.nu för att ge insikt i en politik som vårt regeringsparti kunde ha valt men avstod från att göra
