Motarbeta särbehandling av muslimer – Islam är en religion med en politisk agenda

OPINION. Islam i sin fundamentalistiska form är inte förenlig med det svenska samhällets värderingar, bland annat vad gäller yttrandefrihet och likhet mellan könen, och därför ska inte Islam stödjas.

Islams historia

Islam uppstod på 600-talet e.Kr till stor del baserat på kristna traditioner. Enligt islam har Gud skapat människan, som ska följa Guds lagar såsom de har uppenbarats genom profeten Mohammed och som de är beskrivna i Koranen.

De som följer Koranens detaljerade levnadsregler kommer efter döden att komma till paradiset, medan övriga, såsom icke-muslimer, kommer att hamna i helvetet.

Jihad – heligt krig

Med hjälp av begreppet jihad, som kan tolkas som att en muslim ska föra krig mot icke-islamska trosbekännare och då är garanterad en plats i paradiset, expanderade islam snabbt i Mellanöstern och norra Afrika efter sitt grundande.

Efter erövringen av Indien (ca år 1000) påbörjades ett systematiskt dödade av många millioner hinduer, sikher och buddister. Ett liknade scenario utspelas nu i Nigeria, där jihadister under åren 2009-21 har dödat 43 000 kristna och 17 500 kyrkor har förstörts.

Kristendomen har reformerats

Under 16- och 1700-talet gjordes stora framsteg inom naturvetenskaperna i de västerländska samhällena, vilket bidrog till att den kristna kyrkan förlorade mycket av sitt inflytande över människornas föreställningsvärld.

Den människosyn som därigenom utvecklades satte individen i centrum, vilket 1948 formulerades i FN-deklarationen om de mänskliga rättigheterna, omfattande bl.a.

• yttrandefrihet,
• religionsfrihet och
• jämställdhet mellan könen.

Dessa tre rättigheter gäller inte inom islam, varför ett flertal muslimska länder 1990 antog en modifierad version av de mänskliga rättigheterna i den s.k. Kairo-deklarationen. Enligt denna ska islams regler (sharialagen) gälla, vilka bl.a. stadgar att det är förbjudet att kritisera och att lämna islam.

Den kristna kyrkan har alltså anpassat sig till naturvetenskapen framsteg och har gjort religionen till en privatsak.

Inom Islam har i stället olika fundamentalistiska rörelser, som salafism, motsatt sig varje förändring med motiveringen att Koranen är ofelbar och att de muslimska ländernas svaghet i förhållande till västerlandet beror på att islams lagar inte följts tillräckligt väl; ett drastiskt exempel på en sådan rörelse är bildandet av den Islamiska staten i Irak på 2010-talet .

Kan islam reformeras?

Många muslimer anser att de regler som beskrivs i Koranen är sanna och oföränderliga och att de därför ska följas bokstavligen, men Koranen innehåller många motsägelsefulla budskap, vilket ger utrymme för olika tolkningar.

Ett möjligt skäl till denna otydlighet är att Koranens olika texter skrevs ner först efter Mohammeds död och därför kan har förändrats genom en tidigare muntlig överföring.

Ett annat skäl är att Mohammed under sitt liv levde under mycket olika förhållanden: först som religiös, sedan som politisk och slutligen som militär ledare.

Detta innebär att hans uttalanden kan tolkas olika beroende på i vilket sammanhang de gjordes, något som idag sysselsätter koranforskare i bl.a. Sverige.

Vilka motsätter sig en reform av islam?

Islam har i sin traditionella form ofta skapat samhällen med en liten, mer eller mindre sekulär härskarelit – lierad med de religiösa ledarna – samt en befolkning med ringa personlig frihet; aktuella exempel är Tunisien, Irak och Marokko.

Från ett västerländskt perspektiv borde allmänna val vara ett lämpligt sätt att ge dessa människor ett bättre liv. Men erfarenheterna från den s.k. arabiska våren år 2010 visar att detta tyvärr inte är fallet: en minskning av det allmänna, statliga förtrycket ledde då till en ökning av tidigare undertryckta motsättningar mellan olika etniska grupper.

Vidare visade det sig att många muslimer tycktes gilla den oreformerade religionen. I ett presidentval i Egypten 2012 segrade en anhängare av den fundamentalistiska rörelsen Muslimska brödraskapet (MB), vars dess motto är: Allah är vårt mål; profeten är vår ledare; Koranen är vår lag; jihad är vår väg; och döden för Allahs ära är vår högsta strävan.

Året därefter avsattes emellertid den nyvalde presidenten av militären. I Turkiet har Erdogan, som är känd för uttalandet att ”demokratin är som en spårvagn och när man nått sitt mål stiger man av”,  lyckats islamisera landet bl.a. genom att använda EU:s demokratikrav för att eliminera militärens och domstolarnas mothållande kraft.

Det faktum att vissa muslimer tyr sig till en fundamentalistisk form av sin religion ses med gillande av organisationer såsom MB samt regimerna i Saudiarabien, Qatar och Turkiet.

För dessa aktörer är det av värde att kretsen av fundamentalistiska muslimska samhällen ökar och de ger därför ekonomiskt stöd till byggande av moskéer samt anställande av imamer i bl.a. Sverige, men svenska SÄPO har vid ett flertal tillfällen identifierat vissa av dessa imamer som en risk för rikets säkerhet och förordat utvisning med motiveringen att de sprider våldsbejakande propaganda.

Läs mer:

Muslimska brödraskapet som är förbjudet i flera länder i Mellanöstern, håller en låg profil i Europa och verkar i regel genom andra muslimska organisationer i vilka de har företrädare, som Sveriges muslimska råd (SMR). Redan på 1990-talet började SMR att samarbeta med socialdemokraterna som därigenom fick många av de invandrade muslimernas röster.

I gengäld fick Sveriges muslimska råd hjälp med att bl.a. etablera sig i statligt finansierade organisationer som bildningsförbund och folkhögskolor. Dessutom avtalades att ett visst antal platser i riksdag, kommuner och landsting skulle besättas av muslimer.

Även Centerpartiet och Miljöpartiet gjorde liknande avtal om muslimsk representation, vilket i flera fall har slutat med att personen i fråga har måst avgå då denne har visat sig ha anknytning till en fundamentalistisk rörelse.

Muslimska brödraskapet har nu som mål att i Europa att skapa muslimska parallellsamhällen och använder gärna termen ”islamofobi” i sin retorik för att ge ett intryck av att de företräder en diskriminerad och skyddsvärd minoritet. Man använder sig alltså av våra lagar, som är tänkta att ge människor frihet, för att ge skydd åt en ofri kultur.

Vad anser svenska muslimer?

Islam är  idag Sveriges näst största religion: år 2017 uppskattades 810.000 personer identifiera sig som muslimer och av dessa bedömdes 1/3 vara praktiserande.

Sverige har sedan 2010-talet haft en stor invandring från muslimska länder, som Irak, Afghanistan och Somalia. Vilken inställning dessa personer nu har till sin religion tycks inte ha studerats, däremot har det nyligen gjorts en stor undersökning där medborgare i många olika länder fått svara på frågor vars svar återspeglar deras attityd till antingen traditionella/sekulära värden eller överlevnads/individuella värden.

Resultatet återges i diagrammet nedan, vilket visar att de (etniskt) svenska respondenterna befinner sig längst upp i högra hörnet medan de från muslimska länder, som Egypten, Marokko och Irak, ligger i det nedre vänstra hörnet.

Det vill säga: migranter som kommer till Sverige från de senare gruppen av länder hamnar i ett samhälle där människor har en mycket annorlunda inställning till sin tillvaro.

Det är därför naturligt att dessa nyanlända söker sig till det som känns mer bekant, nämligen religionsutövning av den traditionella slaget. Men eftersom denna islam föreskriver en åtskillnad av troende och icke-troende, försvåras integration i form av utbildning och förvärvsarbete.

Tidigare erfarenheter från bl.a. Storbritannien visar emellertid att de flesta muslimer blir mer liberala när de bor i Västerlandet – en minoritet blir dock mer radikal.

Slutsats

Islam i sin fundamentalistiska form är inte förenlig med det svenska samhällets värderingar, bl.a. vad gäller yttrandefrihet och likhet mellan könen, och ska därför inte stödjas.

Det finns emellertid internationella rörelser, som Muslimska brödraskapet, som via inhemska muslimska organisationer försöker främja just denna typ av islam: genom att utnyttja gällande minoritetslagstiftning vill man införa en särbehandling av muslimer för att därigenom skapa ett parallellsamhälle. Denna aktivitet måste motarbetas.

Text av redaktionen för Medborgarpolitik.nu